Rätt många timmar av gårdagen spenderade jag på resande fot. Stuvade in Katten och Maya i buren i god tid innan tåget gick. Jag var väldigt diskret med förberedelserna. Jag gjorde inga alls. Hämtade inte ens upp buren fören precis innan avgång. Allt för att Maya inte skulle hinna gå upp i rök igen. Föresten har jag en annan teori om vart hon befann sig i tisdags när jag letade. Jag tror hon gjort sig osynlig. Med största sannolikhet är hon The Devils spawn och jag är rätt säker på att man kan göra sig osynlig då.

  I alla fall. Maya skrek som en galning hela resan, nästan. Det var outhärdligt. Jag tyckte dock inte synd om mina två medresenärer för tåget var i stort sett tomt så dom kunde flytta på sig. Själv kunde jag inte det, så mig själv tyckte jag mycket synd om.

  Än värre blev det när vi kom till Stockholm och skulle ner i tunnelbanan. Då upptäckte jag nämligen att från buren kom en omisskännlig doft av bajs. Jag hoppades att det skulle vara Maya som släppt sig, hon gör det rätt frekvent och det luktar inte gott! Men sån tur hade jag förstås inte. Nån av katterna hade bajsat i buren! Resan från centralen till Blackeberg är det värsta jag varit med om! Jag skämdes, hemskt mycket. Och jag tyckte synd om katterna, faktiskt. Trots att mina känslor för Maya är allt annat än varma tycker jag inte hon förtjänar att vara instängd i en nerbajsad bur! Och Katten är en sympatiskt liten varelse. Hon verkade i och för sig rätt obesvärad, vilket antagligen beror på att det var hon som skitit ner sig.

  Efter lite duschande, hulkande och torkande var jag på väg tillbaks hem. Åt en sushilunch på stationen innan tåget gick. Väl hemma sanerade jag lägenheten lite och resten av kvällen tog jag det väldigt lugnt.