Det är helt hopplöst att försöka prata med en människa. Dom är totalt oförmögna att förstå de enklaste ord såvida dom inte uttalas på deras eget gutturala språk. Det hjälper inte heller att höja rösten mot dom, har jag insett nu efter många års skrikande. Fast nu är ju den vanan befäst så jag fortsätter skrika men, förtydligar oxå mitt muntliga kommando med en dirigerande gest. Här har jag bett min människa hämta en burk tonfisk åt mig från köket och pekar därmed i den riktningen.