Hjälpsamhet, stjälpsamhet.

Här om dagen var jag med Annsofie i djuraffären och den överentusiastiske expediten var där, som vanligt. Jag uppskattar service mindeness, det gör jag. Men to much är faktiskt to much. Först blev jag bara lite irriterad, det var när jag stod och kollade på tandborstformade dentasticks och till min förtjusning såg att dom hade fått in pytte, pytte, pyttesmå.  ”Såna här borde jag ge katterna.” sa jag och viftade med en mintandborste åt Annsofies håll. ”Nej, nej, nej!” sa expediten tusen gånger ”Dom äter inte såna. Du ska ge dom såna där!” och så pekade han med en påse med pyttesmå kattkarameller. Jag behövde bara kasta ett getöga på påsen för att se att dom där minbitarna skulle Amadeus kunna svälja hela, typ fem i taget. Och dessutom äter han VISST dentasticks. Han har bara haft svårt att få in dom i munnen eftersom dom alltid varit för stora, och tillhört Figaro.
  Så jag sa det att dom där små skitarbitarna var alldeles för små och skulle sväljas hela av min main coon. ”Jaha men då ska du ge dom Royal Canins Main coonmat med extra stora bitar.” sa den hjälpsamma fruktansvärt irriterande expediten då. Vilket jag ju redan gör och dessutom alltid handlar precis där, ofta hos honom och har så gjort i sju år.

  När jag sen stod och klämde på en liten pipgroda kom han rusande för att tala om för mig hur en jack russell är och vilka leksaker den tycker om. Excuse me lille man med jättekrumma ben och tjejfrisyr, jag vet väl själv bäst vad min djur gillar!


Kommentarer
Postat av: Jessica

Underbara katter! Amadeus är en Maine Coon, men vad är Gimli? Nu blir jag kattsjuk. :/

2010-12-18 @ 21:09:16

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0