Helgen i kronologisk ordning.

Att baka och då framför allt degar har jag aldrig varit så jätteförtjust i. Men sen upptäckte jag den fantastiska uppfinningen Degkrogen och efter det går det som en dans. Så i helgen bakade jag och Sven lussekatter. ”Man kan göra ett glutentest genom att ta lite deg och dra isär. Man ska kunna dra den tills den blir nästan genomskinlig.” läste Sven. Glutentest är värdelösa! Inte en ända gång var det ens i närheten att man kunde se igenom degen! Den gick sönder så fort jag började dra i den. Men bullarna blev okej ändå. Lite torra tyckte jag, kanske dom fick gå för länge i ugnen. Jag gjort en pepparkakskladdkaka också. Den tyckte jag inte heller var på långa vägar så god som den borde ha varit. Jag skyller på receptet.

Sen kom lite folk på fika. Bland andra Morris, som var jätteartig mot alla utom katterna som han var lite ambivalent gentemot. Dom låg för övrigt och tryckte under sängen hela tiden. Jag fick till och med ha honom, Morris alltså, i knät en liten stund! Men sen kom det fram att Annsofie och Gustav hotat med att lämna honom hemma om han inte uppförde sig så det betydde nog inte så mycket.



Tesse och Oliver stannade lite längre än alla andra. Jag fick genomföra mitt, livs första blöjbyte. Det gick som en dans! Det var inte ens äckligt! Men det beror tydligen på att Oliver bara äter mjölk. När han sluter med det kommer han skit lukta precis lika illa som alla andras. Jag förstår nu varför vissa ammar sina ungar tills dom blir typ fem år gammal. Det kanske är lite småsjukt men klart värt det om man får byta mjölblöjor tills dom är blöjfria.=P


Sen kom Sven över och vi kollade på The Ultimat Fighter och drack glögg. Först drack vi blåbärsglögg. Sen drack vi enbärsglögg. Vi hade hjortronglögg också men den sket vi i eftersom de båda första smakade precis likadant! Vilket var som helt vanlig glögg. Vilken jävla flopp! Köp INTE Blossas glöggpaket med tre små flaskor, hur söta ni än tycker flaskorna är!

  Vid halv elvasnåret kom min jobbarkompis Jeanette och hennes två syskon in till stan för att rumla runt och vi mötte upp dom på Världens bar för att ta oss ett par glas. Det var trevligt och högljut och kallt för vi satt precis vid dörren. Tolv gick vi hemåt och såg ett Merlin. Slutet gott, allting gott.

 

Så var det söndag. Jag låg kvar i sängen längre än planerat. Det gick lixom inte att gå upp eftersom Amadeus låg som en pälsmössa runt mitt huvud och Gimli hade krupit under täcket och sträckt ut sig utmed min mage. Det har han aldrig förr gjort. Så jag låg blickstilla, så när på ena handen som klappade Gimpa och den andra som Amadeus knuffade runt på. Man behöver mest bara hålla upp en hand så ordnar han kelandet själv.

  Men sen övergav dom mig och jag satte igång med ommålningen av mina hyllor. Nu är allt utom två konsoler grundmålade. Idag kör jag varv nummer två och sen kan jag börja montera upp skiten. Jag börjar nästan känna mig som en professionell målare!


Typ tre inledde kvlällens höjdpunkt, finalen i säsong 132 av The Ulitmat Fighter. Spänningen fick luften att darra! Den darrade definitivt inte av kyla för kallt var det inte, icke heller av värme. Ungefär mitt i gjorde vi paus för matlagning. Entrecote, klyftpotatis och sås. Smakade skitbra faktiskt.


Nu kommer här en resumé av favoritfightrarna och det kanske inte är så intressant för somliga. Själv tycker jag det är VANSINNIGT spännande!

 

Nam Phan, som slogs ut i semifinalen av Michel Johnson, inte överlägset, dominerade sin match! Vi var MYCKET imponerade! Ändå blev det en split decision och segern gick till motståndaren. Alla var förvånade och missnöjda. Till och med han som vann!

 

Cody McKenzi och English, båda från säsong 12 fick till vår stora förtjusning också vara med! English var favorit i gula laget, men vi hejade på Cody förstås för han är så himla ball! Och han gjorde sin grej som vanligt. English satt fast i en giljotin innan halva första ronden hade passerat. Vi skrek och studsade i soffan!

 

Så finalmatchen. Baparabaaaaaaaaa!!

 

Jonathan Brookins VS Michel Johnsson.

 

Första ronden var nervkittlande. Brookins tog slag på slag rakt i ansiktet. Ingen gard ALLS! Det var bra jävla nära att han blev utknockad! Vi var skakade ända in i märgen. Men i resterande två rond gjorde Brookins det han gör bäst, alltså nedtagning på nedtagning och sen bankade han skiten ur Michel som i stort sett var chanslös! Hurra!

 

Och sen avslutade vi kvällen med att äta grönsaker och dipp och se nya Shrek filmen och den var lika bra som de övriga tre! Jag kommer se om den ett par hundra gånger inom kort skulle jag tro.

 


Kommentarer
Postat av: Anonym

ja, jag tyckte det blev onödigt spännande i finalen, trodde han skulle gå ner ett tag där i första. Och nästa helg blir det än mer nervöst!

2010-12-06 @ 17:28:40

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0